Livet är som en gammal skiva med en loop-knapp nedtryckt... Liv och rörelse från nio till fem, den monotona snabbmaten och den odelade skymningen – dessa fragmenterade dagliga rutiner pusslar ihop den vanliga bilden av de flesta människors liv. Under de där dagarna fyllda av ångest och utmattning kände jag alltid att en ljuspunkt saknades i mitt liv, och mitt hjärta fylldes av ånger över klyftan mellan min längtan efter ett idealliv och verkligheten. Det var inte förrän jag mötte den där enda trehövdade solrosen, som blommade i en unik hållning, som jag tyst slätade ut rynkorna i mitt hjärta och återupptäckte ljuset i mitt vanliga liv.
Ta hem den och lägg den i den vita keramikflaskan vid sängkanten. Genast lyser hela rummet upp. Morgonens första solstråle sken genom fönstret och föll på kronbladen. De tre blomhuvudena såg ut som tre små SOLAR som bröt ett varmt och bländande ljus. I det ögonblicket insåg jag plötsligt att vanliga dagar också kunde ha en så lysande början. Jag brukade alltid klaga på att livet var för monotont och upprepade samma rutin varje dag, men jag förbisedde att så länge jag upptäckte med mitt hjärta, skulle det alltid finnas oväntad skönhet som väntade. Denna solros är som ett sändebud sänt av livet, som använder sin unikhet för att påminna mig om att det inte finns någon anledning att vara besatt av fjärrans poesi; de små glädjeämnena framför våra ögon är också värda att vårda.
Med sin korta men lysande blomning har den injicerat ny vitalitet i mitt liv. Den får mig att förstå att livets poesi inte finns på avlägsna och ouppnåeliga platser, utan i varje ögonblick framför våra ögon. I någon hörn av livet finns det alltid oväntad skönhet som läker de små ångrarna och lyser upp vägen framåt.
Publiceringstid: 3 juni 2025